CIRKUS SOM VANLIGT

Jag klippte precis pappa - och nej, jag kan inte klippa - som var iförd och täckt ända upp till halsen av en stor svart sopsäck (och ett antal glas vin) utan hål för armarna. Efter ett tag börjar kondensen i den tajta påsen kombinerat med hans tjocka tröja under att snabbt öka så svetten började flöda och forsa längst hans panna vilket resulterade i att jag klipper ett svettbelagt blött hår och inte ett vattensprayat. Med en nagelsax.

10 minuter in i klippningen blir pappa hulken och skriker att han måste ha luft och slår armarna rätt ut genom påsen så den spricker, mamma börjar kissa på sig av skratt (som dessutom har både njursten och urinvägsinflamation) så skrattet skiftar mellan smärtsamma skrik och vrålgarv. Marcus vänner springer ner för trappen för att checka läget och tror att vi är familjen adams. Jag står fortfarande med en nagelsax.

Ytterligare 10 minuter senare kommer mamma med en rakapparat och börjar spontanraka pappas skägg samtidigt som jag klipper baksidan av hans huvud. Det är förutsagtbart vad som komma skall. Varje gång pappa rycker till av att jag råkar dra i håret där bakom så slinter mamma med rakapparaten där framme och varje gång han rycker till av att mamma råkar rycka ett skäggstrå där framme så slinter jag med saxen där bakom. Back and forth. Over and over. Resultatet blir ett väldigt stort kalt parti både på huvudet och på hakan. Mamma och jag ligger på mage och skrattar. Pappa - som har tagit av sig glasögonen - är helt ovetande om situationens allvar och tittar på oss med valpögon och sönderspräckt plastpåse efter svar.

Haha, fan jag bara älskar tanken att han ska på fackmöte på måndag!

Lördagskvällar borde alltid bestå av hårklippning!