Jag är så JÄVLA förbannad på mamma som har slängt min kvarlämnade teak-byrå fast jag varit sjukt noggrann med att förklara att hon absolut inte får göra det och att jag planerar att ta med den ner till göteborg så fort jag har tillgång till bil. Vilket hon vet mycket väl trots patetiska bortförklaringar. Det är inte direkt första gången mina saker plötsligt försvinner utan förvarning.
Julefriden är officiellt körd och jag vägrar äta vid samma bord idag. Hela tonårsperioden upprepas och jag inser att jag blir precis lika arg idag som för 5 år sedan.
L.å.t m.i.n.a g.r.e.j.o.r. v.a.r.a.
Hur svårt kan det vara?

Gud, vad jag inser varför jag flyttade hemifrån.

Grattis syrran på födelsedagen förresten!