Nu har vi äntligen fått vårat guitar hero! Woho, lätt värt pengarna än så länge! De säger att jag rockar så det måste ju vara så!
Imorgon blir det stan eftersom jag sumpade det idag genom att kliva upp 15.30 och så måste jag verkligen förbereda mig lite inför intervjun på onsdag. Haha, killen som presenterade sig i telefonen som Martin heter tydligen inte alls Martin (frågade syrran som jobbar där och de har inte en enda vid namn martin på företaget) så jag har ingen som helst aning om vad snubben egentligen heter = ingen aning vem jag ska söka upp när jag kommer dit. Men det ordnar sig. Är ju bara typiskt att man ska höra fel! Jag var seriöst så jävla säker på att han hette Martin!!!
Jag tar ju livet av mig om det bara var någon som ringde och drev med mig som visste hur desperat jag satt och väntade på ett telefonsamtal. Det vore just great...
måndag 14 januari 2008
Upplagd av through being cool kl. måndag, januari 14, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar