klockan är snart 15.00 och det är fredag. De ringde aldrig igår och de har inte ringt idag heller. åtminstone inte än. är iofs en timme kvar till 16.00 men hey, man börjar inse när man är slagen. om det ändå inte hade varit en sån tidlös klyscha att säga "vi ringer dig" utan att mena det. åh, blir så ledsen på människor som sprider förhoppningar hej vildt utan att tänka på konsekvenserna för de enskilda individerna. blä. fast jag borde vetat bättre än att hoppats också. jag hade ju nästan tagit ut segern i förväg och då är det klart att det är rättvist att få ett smärre slag i ansiktet. högmod är en synd & jag ska börja panta burkar igen. det räcker inte att ha halva inne. uppenbarligen. välkommen till verkligheten.
just nu tröstar jag mig lite med vetskapen att det finns en liten söt hjort i sydamerika som heter puduhjort som i regel blir 60-83 cm lång och har en mankhöjd på drygt 40 cm, vilket gör den till världens minsta! så, om jag inte får tag i någon katt så:
marie hjärta hjort
fredag 18 januari 2008
Failure?
Upplagd av through being cool kl. fredag, januari 18, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar